1938
år
1938 (MCMXXXVIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- Januari – Operation Hitlerjugend, ett led i den stora utrensningen, inleds i Sovjetunionen.[1]
- 1 januari – I Finland grundas Lapplands län genom utbrytning ur Uleåborgs län.[2]
- 17 januari – 20 000 personer inom den svenska hotell- och restaurangbranschen lockoutas. Så gott som alla svenska hotell och restauranger är stängda i två månader[3].
- 18 januari – Gösta Ekman d.ä. jordfästs, 100 000 personer följer sorgetåget, och SR tystnar i en minut[4].
- 19 januari – Vjatjeslav Molotov blir Sovjetunionens nye regeringschef[5].
- 27 januari – Den första domen till den nya svenska strafformen ungdomsfängelse avkunnas[3].
Februari
redigera- 4 februari – Tyske rikskanslern Adolf Hitler tar befälet över den tyska krigsmakten.
- 10 februari – Vid val i Nordirland visar att befolkningen inte vill övergå från Storbritannien till Irländska republiken[6].
- 24 februari – Första nylonprodukten börjar tillverkas i USA och är en tandborste[7].
- 26 februari – Befolkningskommissionen föreslår skolmåltider för folkskolebarn[3].
- 27 februari – Svenska kyrkan börjar använda 1937 års psalmbok.
Mars
redigera- 9 mars – Tyska soldater tågar mot Österrike[6].
- 12 mars – Österrike invaderas av tyska trupper, folkmassor jublar[5].
- 13 mars – Adolf Hitler proklamerar att Österrike är en del av det Tyska riket genom Anschluss (anslutning)[6].
- 15 mars – Nya massavrättningar genomförs i Sovjetunionen[6].
- 18 mars
- Många civila dödade då Francisco Franco-sidans flyg bombar Barcelona[7].
- Skådespelaren Pauline Brunius utnämns till Dramatens första kvinnliga chef[5] då hon efterträder Olof Molander.
- 20 mars – Mexiko förstatligar alla oljebolag[6].
- 23 mars – Sveriges riksdag beslutar att göra första maj till svensk allmän helgdag från 1939[5].
- 26 mars – För att inom Sverige behålla pengar som läggs på utländska lotterier grundar den svenska riksdagen statliga Svenska Penninglotteriet AB[3].
- 26 mars – En befolkningskommission i Sverige föreslår att de svenska skolorna bjuder på skolmåltid varje skoldag.
April
redigera- 6 april – Astrid Kindstrand blir Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare i radio, vilket leder till en folkstorm av protester.
- 8 april – Automatisering med fingerskiva på telefonapparaterna är nu helt genomförd i Stockholm[3].
- 22 april – Sverige inför visumtvång för österrikiska medborgare på grund av att deras nationalitet anses oklar efter den tyska annekteringen föregående månad[4].
- 28 april – Storbritannien och Frankrike ingår försvarsallians[6].
- 29 april – Disciplinstraff som prygel och mörk cell förbjuds helt inom den svenska fångvården [5].
- April – Svenska småföretagares riksförbund antar en resolution mot "den stora invandringen".
Maj
redigera
- 4 maj
- Vatikanstaten erkänner Francisco Francos regim[6].
- Mot bakgrund av den hotande uppladdningen i Europa beviljar den svenska riksdagen kraftigt höjda försvarsanslag[3].
- 5 maj – Vatikanen erkänner Francisco Francos regering i Spanien.
- 10 maj – Den svenska riksdagen beslutar att inrätta Statens institut för folkhälsan[3], främst för att främja förebyggande sjukvård[4].
- 18 maj
- Filmen "Dimmornas kaj" med Jean Gabin har biopremiär i Paris[7].
- Den svenska lagen om förbud om preventivmedelsförsäljning upphävs[5].
- 26 maj – Sveriges riksdag beslutar om folktandvård[8].
- 28 maj – Sjöhistoriska museet i Stockholm invigs.
Juni
redigera
- Juni – över 200 personer omkommer vid en tågolycka i Okayama, Japan[9].
- 1 juni
- Stålmannen debuterar i serieform.
- Direktflyg mellan Stockholm och Paris startar.
- 2 juni – Den svenska riksdagen beslutar om 12 dagars (två veckor) lagstadgad betald semester med bibehållen lön för alla svenskar[5] anställda i allmän eller enskild tjänst[4].
- 10 juni – Den svenska regeringen ger hemliga direktiv för säkerhetstjänstens arbete vid krig eller krigsfara. Man skall övervaka personer, post-, telegraf-, telefon- och radiotrafik.
- 11 juni – Radiumhemmet vid Karolinska institutet i Stockholm invigs[3].
- 14 juni – Norge tillåter kvinnliga präster[6].
- 16 juni – Kung Gustaf V firas på 80-årsdagen[10].
- 17 juni – En ny svensk abortlag tillåter abort på medicinska, humanitära, eugeniska (rashygieniska) eller sociala indikationer.
- 19 juni – Vid VM-finalen i fotboll i Paris vinner Italien finalen mot Ungern med 4–2[5] medan Brasilien slår Sverige med 4–2 i bronsmatchen.
- 26 juni – Joe Louis, USA försvarar världsmästartiteln i tungviktsboxning då han slår ut Max Schmeling, Tyskland i första ronden i USA.
- 28 juni – En meteorit vägande 450 ton träffar jorden vid Chicora, Pennsylvania i USA.
- 30 juni – Skulptören Carl Milles öppnar sitt hem på Lidingö, Sverige för allmänheten[7].
Juli
redigera- 1 juli – Radiotjänst inleder försök med sändningar utanför Sverige[3].
- 24 juli – 53 personer omkommer då ett militärflygplan störtar vid flyguppvisningar i Colombia[9].
- 25 juli – Det svenska norska "Georg Branting"-kompaniet är ett av de första, som går över floden Ebro i Spanien, en avgörande händelse i spanska inbördeskriget.
Augusti
redigera- 4 augusti – Svenskan Sally Bauer simmar över Kattegatt på sexton och en halv timme[3]. En vecka senare simmar hon över Ålands hav på 13 timmar[7].
September
redigera- 7 september – Luftförsvarsövningar inleds i Sverige genom att hela Stockholm mörkläggs[3].
- 8 september – Sverige och Finland enas om ett gemensamt försvar av Åland. Sovjet svarar med att befästa Leningradområdet på finskt territorium.
- 12 september – Filmen Robin Hoods äventyr, med Errol Flynn i huvudrollen, har svensk biopremiär[7].
- 17 september – Andra EM i friidrott inleds i Wien (det första där damtävlingar var tillåtna även om herrtävlingen inledd 3 september i Paris var separat)
- 22 september – Den svenska försvarsberedskapen stärks på grund av det alltmer instabila politiska läget i Europa genom inkallelser av en fjärdedel som varit inkallade under svenska sommaren 1938[4].
- 27 september
- Världens största fartyg, Queen Elizabeth på 83 670 bruttoregisterton, lämnar varvet i Liverpool[5].
- Disneys första tecknade långfilm, Snövit och de sju dvärgarna, har svensk premiär.
- 29–30 september – Efter överläggningar mellan Tysklands rikskansler Adolf Hitler, Italiens diktator Benito Mussolini, Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain och Frankrikes president Édouard Daladier i München undertecknar dessa fyra, för sina länders räkning, Münchenöverenskommelsen. Den innebär bland annat att Tjeckoslovakien tvingas avträda Sudetlandet till Tyskland. När Neville Chamberlain kommer hem till Storbritannien menar han, att freden har räddats och säger att vi har fått "fred i vår tid"[5].
Oktober
redigera
- 1 oktober – Tyska trupper marscherar in i Sudetlandet[6].
- 1 oktober–8 oktober – Polen och Ungern annekterar delar av Tjeckoslovakien[6].
- 5 oktober – Tjeckoslovakiens president Edvard Beneš avgår från sitt ämbete.
- 10 oktober – Författaren Ludvig "Lubbe" Nordström inleder sina radioföredrag om "Lort-Sverige" som väcker stor upprördhet[3] genom att beskriva levnadsförhållandena på den svenska landsbygden[4].
- 15 oktober – Tyskland beslutar att märka alla judiska pass med ett rött "J", efter påstötningar från bland andra Sverige[7].
- 24 oktober – Omfattande vindsröjning anordnas i Stockholm i luftskyddets intresse för att bli av med brännbart material på vindarna.
- 30 oktober – En radioutsändning av 22-årige H.G. Wells roman Världarnas krig, dramatiserad av Orson Welles, vållar panik i USA, då många tror att jorden blir invaderad av marsianer på riktigt[7].
November
redigera
- 3 november – En konferens hålls i Helsingfors om Ålands befästande.
- 9 november – En stor pogrom mot judar genomförs i Tyskland och under den så kallade Kristallnatten förstörs judisk egendom, affärer och synagogor i hela Tyskland av SA-trupper[5]. 38 judar dödas och 20 000 judar grips för att skickas till koncentrationsläger.
- 11 november – İsmet İnönü efterträder avlidne Kemal Atatürk som Turkiets president[6].
- 21 november – Ett stort opinionsmöte mot judeförföljelserna i Tyskland hålls i Auditorium i Stockholm[3].
- 30 november – Det tjeckoslovakiska parlamentet utser Emil Hácha till ny president.
December
redigera- 1 december – Frågesport introduceras i svensk radio av Gösta Knutsson och blir en stor succé[3].
- 20 december – LO och SAF undertecknar ett huvudavtal i Saltsjöbaden vilket är grunden till "Den svenska modellen". Man beslutar att man skall nå samförstånd genom förhandlingar istället för konflikter ("Saltsjöbadsandan"), för att garantera arbetsfreden framöver[5]. Avtalet innehåller regler om samarbetsorgan, Arbetsmarknadsnämnden, förhandlingsordning, uppsägning av arbetare samt ekonomiska åtgärder och samhällsfarliga konflikter.
- 22 december – Den svenska socialstyrelsen förklarar att vara jude inte är tillräckligt för att räknas som flykting[4]. Politiska flyktingars ställning stärks, medan "rasflyktingar" inte räknas som politiska och därmed inte får asylrätt i Sverige.
Okänt datum
redigera- Neonskylten på biografen Draken i Stockholm tänds[7].
- Schweiziske kemisten Albert Hoffman lyckas framställa LSD[12].
- Ferdinand Nilsson blir partisekreterare i Bondeförbundet
- Den så kallade statspolisen får i uppdrag att även ansvara för den allmänna säkerhetstjänsten i Sverige vid krig eller krigsfara.
- Den svenska befolkningskommissionen, som skall underlätta försörjning och skötande av barn, avslutar sitt arbete och kommer med en rad förslag. Förslagen är förmånligare familjebeskattning, bättre förlossningsvård och mödravård, moderskapspenning, statliga bosättningslån, barnbeklädnadsbidrag och stöd för aktiviteter.
- En svensk skattereform genomförs, mantalspenningarna från 1600-talet avskaffas.
- En ny svensk gruvlag antas.
- Den svenska preventivmedelslagen upphävs, varvid preventivmedel blir lagliga.
- Tandvårdsförsäkring införs i Sverige.
- Stockholms stads hembiträdesskola grundas.[13]
- Det svenska Allmänna valmansförbundet byter namn till Högerns riksorganisation.
- De nordiska staterna kommer överens om gemensamma neutralitetsregler.
- Det svenska Emigranternas självhjälp bildas av judiska flyktingar i Sverige.
- SAAB inleder produktionen av flygplan.
- Skandinaviska Kredit AB ombildas till Skandinaviska banken.
- Det svenska företaget Seto:s tillverkning av leksaksbilar i gjutjärn (som har pågått sedan 1927) läggs ner.
- I Sverige vill Stockholms hembiträdesförening att även hembiträden skall få åtta timmars arbetsdag[14].
- 25-åriga Ingrid Björnberg tar anställning som barnflicka på Stockholms slott[15].
- Svensktillverkad folkgasmask ute i handeln[3].
- En konstgalleriägare i Sverige döms till böter för att ha haft söndagsöppet[3].
- Hallwylska museet i Stockholm öppnas[3].
- Åtal då två minderåriga tillåtits dansa Lambeth Walk på Nöjesfältet i Stockholm[3].
Födda
redigera- 1 januari
- Frank Langella, amerikansk skådespelare.
- Picko Troberg, svensk racerförare.
- 2 januari
- Ian Brady, brittisk mördare.
- Hans Herbjørnsrud, norsk författare
- Robert Smithson, amerikansk konstnär inom minimalism och earth art.
- 3 januari – Ove "Påven" Andersson, svensk rallyförare och stallchef i rally och Formel 1.
- 5 januari
- Juan Carlos I, Spaniens kung 1975–2014.
- Terry Davis, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1971–1974 och 1979–2004.
- Ngũgĩ wa Thiong'o, kenyansk författare.
- 7 januari – Lena Granhagen, svensk skådespelare.
- 10 januari – Lois Capps, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot från 1998.
- 20 januari – Olof Lundström Orloff, svensk skådespelare.
- 21 januari – Leif Hallberg, svensk skådespelare.
- 25 januari
- Etta James, amerikansk R&B-sångerska.
- Konrad Raiser, Generalsekreterare i Kyrkornas Världsråd.
- 28 januari – Mats Paulson, svensk sångare, poet, målare och visdiktare.
- 30 januari – Islam Karimov, president i Uzbekistan.
- 31 januari – Beatrix av Nederländerna, drottning av Nederländerna 1980–2013, därefter nederländsk prinsessa.
- 3 februari – Emile Griffith, amerikansk proffsboxare.
- 4 februari – Donald W. Riegle, amerikansk politiker, senator 1976–1995.
- 7 februari – S. Ramachandran Pillai, indisk kommunistisk politiker.
- 10 februari – Torsten Wahlund, svensk skådespelare.
- 11 februari
- Boris Majorov, sovjetrysk ishockeyspelare.
- Jevgenij Majorov, sovjetrysk ishockeyspelare.
- Manuel Noriega, general och diktator i Panama.
- 14 februari – Anita Dahl, svensk skådespelare.
- 17 februari – Bengt Sändh, trubadur. författare, snusfabrikör.
- 20 februari – Richard Beymer, amerikansk skådespelare.
- 23 februari
- Karl Erik Olsson, svensk centerpartistisk politiker, jordbruksminister 1991–1994, EU-parlamentariker 1995–2004.
- Diane Varsi, amerikansk skådespelare.
- 25 februari – Herb Elliot, australisk medeldistanslöpare.
- 27 februari – Pascale Petit, fransk skådespelare.
- 28 februari – Martin Olav Sabo, amerikansk demokratisk politiker.
- 2 mars – Ricardo Lagos, chilensk politiker, president 2000–.
- 7 mars – Rolf Larsson, svensk skådespelare och regissör.
- 8 mars
- George Innes, brittisk skådespelare.
- Leif Silbersky, svensk advokat och författare.
- 9 mars – Barbro Svensson, Lill-Babs, svensk sångerska.
- 15 mars – Leif Widengren, svensk polisman.
- 17 mars – Rudolf Nurejev, sovjetisk balettdansör och skådespelare.
- 20 mars – Bosse Parnevik, svensk imitatör.
- 31 mars
- Sheila Dikshit, indisk politiker, chefsminister i Delhi.
- Nicholas Winterton, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1971.
- 1 april – Ali MacGraw, amerikansk skådespelare.
- 2 april – John Larsson, brittisk författare, Frälsningsarméns ledare från 2002.
- 3 april – Allan Larsson, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, finansminister 1990–1991.
- 7 april – Spencer Dryden, amerikansk musiker, trumslagare Jefferson Airplane.
- 8 april – Kofi Annan från Ghana, FN:s sjunde generalsekreterare.
- 9 april – Tom Metzger grundare av The Insurgent tidigare känt som White Aryan Resistance, f.d. ledare i Ku Klux Klan.
- 12 april – Fjodor Sjaljapin, rysk operasångare.
- 15 april
- Björn Alke, svensk kompositör.
- Jay Garner, amerikansk general, USA:s administratör i Irak efter kriget 2003.
- 16 april – Kasdi Merbah, före detta regeringschef i Algeriet.
- 17 april – Ben Barnes, amerikansk demokratisk politiker.
- 21 april – Eraldo Pizzo, italiensk vattenpolospelare.
- 23 april – Steve Symms, amerikansk republikansk politiker, senator 1981–1993.
- 25 april – Christina Lindström, svensk skådespelare.
- 28 april
- Madge Sinclair, jamaicansk skådespelerska.
- Jimmy Wray, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 30 april – Larry Niven, amerikansk science fiction-författare.
- 1 maj – Holdine Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
- 4 maj – Leif Söderström, svensk operaregissör och librettist.
- 5 maj – Jerzy Skolimowski, polsk regissör och manusförfattare.
- 6 maj – Bim Warne, svensk skådespelare.
- 10 maj – Jean Becker, fransk regissör och skådespelare.
- 14 maj
- Sven Hulterström, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat socialminister 1989–1990.
- Göran Zachrisson, svensk golfjournalist och TV-kommentator.
- 15 maj
- William A. Steiger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1967–1978.
- Inga Ålenius, svensk skådespelare.
- 16 maj – Stuart Bell, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 20 maj
- Einar Berg, svensk operasångare.
- Astrid Kirchherr, tysk fotograf som också stylade Beatles.
- 21 maj – Kay Pollak, svensk filmregissör.
- 31 maj – Peter Yarrow, amerikansk sångare, medlem i Peter, Paul and Mary.
- 2 juni – Prinsessan Désirée, svensk prinsessa.
- 3 juni – Seppo Heikinheimo, finländsk musikvetare och författare.
- 8 juni – Angelo Amato, italiensk katolsk biskop.
- 15 juni – Synnöve Clason, svensk litteraturvetare.
- 18 juni – Bo Holmström, svensk TV-reporter, debattör och författare.
- 21 juni – Dan Burton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1983-.
- 24 juni – Kim Procopé, finlandssvensk skådespelare.
- 28 juni – Leon Panetta, amerikansk politiker.
- 8 juli – Tore Frängsmyr, svensk professor i vetenskapshistoria.
- 9 juli – Brian Dennehy, amerikansk skådespelare.
- 18 juli – Lennart Hjulström, svensk regissör och skådespelare.
- 19 juli
- Kjell Lennartsson, svensk skådespelare.
- Franklin Delano Roosevelt III, amerikansk nationalekonom.
- 20 juli
- Diana Rigg, brittisk skådespelare.
- Natalie Wood, amerikansk skådespelare.
- 21 juli
- 23 juli – Ronny Cox, amerikansk skådespelare.
- 28 juli – Alberto Fujimori, peruansk politiker, president 1990–2000.
- 1 augusti – Margita Ahlin, svensk regissör och skådespelare.
- 7 augusti – Giorgetto Giugiaro, italiensk bildesigner.
- 9 augusti
- Rod Laver, australisk tennisspelare.
- Leonid Kutjma, ukrainsk politiker, president 1994-2004.
- 10 augusti – Lars Amble, svensk skådespelare och regissör.
- 15 augusti
- Peter Blitz, svensk barnskådespelare.
- Maxine Waters, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-.
- 17 augusti – Abu Bakar Bashir, islamisk andlig ledare i Indonesien.
- 20 augusti – Jean-Loup Chrétien, fransk kosmonaut.
- 24 augusti – Brian Cotter, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats från 1997.
- 25 augusti – Frederick Forsyth, brittisk författare.
- 28 augusti – Paul Martin, kanadensisk politiker, premiärminister från 2003.
- 1 september – Per Kirkeby, dansk konstnär.
- 6 september – Lillemor Dahlqvist, svensk sångare och skådespelare.
- 7 september – Juanita Millender-McDonald, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996–2007.
- 10 september – Karl Lagerfeld, tysk-fransk modeskapare.
- 12 september – Sonny Johnson, svensk skådespelare och regissör.
- 13 september – John Smith, brittisk politiker, partiledare för Labour 1992–1994, handelsminister 1978–1979.
- 23 september – Romy Schneider, österrikisk skådespelare.
- 25 september – Clifford Trahan, amerikansk countrymusiker.
- 29 september – Wim Kok, nederländsk politiker, premiärminister i Nederländerna 1994–2002.
- 1 oktober – Alf Svensson, svensk politiker, partiledare[3].
- 8 oktober – Fred Stolle, australisk tennisspelare.
- 9 oktober - Denzil Davies, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
- Heinz Fischer, Österrikes president från 2004.
- 12 oktober - Lars Åke Burman. Svensk överläkare.
- 14 oktober – John Dean, amerikansk jurist.
- 16 oktober
- Sten Ljunggren, svensk skådespelare.
- Jorma Ojaharju, finländsk författare.
- 17 oktober – Evel Knievel, amerikansk stuntman.
- 20 oktober – Carl-Johan Seth, svensk skådespelare, regissör och författare.
- 23 oktober – John Heinz, amerikansk republikansk politiker, senator.
- 27 oktober – Maurice Hinchey, amerikansk demokratisk politiker.
- 2 november – Sofia av Grekland, spansk drottning.
- 8 november
- Jonas Cornell, svensk producent, regissör och manusförfattare.
- Murtala Mohammed, före detta president i Nigeria.
- 13 november – Jean Seberg, amerikansk skådespelare.
- 16 november – Robert Nozick, filosof.
- 18 november – Eugenio Montejo, venezuelansk författare.
- 19 november – Ted Turner, amerikansk affärsman, grundade TV-kanalen CNN.
- 21 november – Bernt Carlsson, svensk politiker och diplomat.
- 22 november – Christina Lagerson, svensk TV-regissör.
- 23 november – Sara Karloff, amerikansk skådespelare.
- 4 december – Agneta Ekmanner, svensk skådespelare och fotomodell.
- 6 december – Nicky Cruz, amerikansk pastor och före detta gängledare i New York.
- 8 december – John Kufuor, president i Ghana från 2001.
- 12 december – Connie Francis, amerikansk sångerska.
- 13 december – Heinz Georg Kramm, tysk sångare.
- 15 december – Klaus Hänsch, tysk politiker, talman i Europaparlamentet 1994–1997.
- 16 december – Liv Ullmann, norsk skådespelare och filmregissör.
- 18 december
- Chas Chandler, brittisk musiker, medlem i The Animals.
- Ahmad Yassin, ledare för Hamas.
- 20 december – Jayawantiben Mehta, indisk politiker.
- 22 december – Tandja Mamadou, president i Niger.
- 24 december – Carl-Göran Öberg, svensk ishockeyspelare.
- 25 december – John E. Peterson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997–2009.
- 26 december – Eberhard Gwinner, tysk ornitolog.
- 29 december – Jon Voight, amerikansk skådespelare.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 12 januari – Gösta Ekman d.ä., 47, svensk skådespelare och teaterchef[3] (uremi[16]).
- 16 januari – William Henry Pickering, 79, amerikansk astronom.
Februari
redigera- 1 februari – Ernst Öberg, 68, svensk skådespelare.
- 7 februari – Harvey S. Firestone, 69, amerikansk entreprenör, grundare av gummifirman Firestone.
Mars
redigera- 1 mars – Gabriele D'Annunzio, 74, italiensk författare.
- 15 mars
- Genrich Jagoda, 46, chef för de sovjetiska säkerhetspolisen NKVD 1934–1936, avrättad.
- Nikolai Bucharin, 49, rysk politiker, redaktör, avrättad.
- 20 mars – Oskar Textorius, 74, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 7 april – Suzanne Valadon, 72, fransk konstnär.
- 8 april – King Oliver, 52, amerikansk musiker
- 16 april – August Falck, 55, svensk skådespelare.
- 21 april – August Ander, 69, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
- 23 april – Anna Maria Roos, 76, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
Maj
redigera- 4 maj – Carl von Ossietzky, 48, tysk pacifist, nobelpristagare.
- 7 maj – Octavian Goga, 57, rumänsk politiker och författare.
Juni
redigera- 1 juni – K. A. Wallenberg, 85, svensk bankman.
- 3 juni – Marion Butler, 75, amerikansk politiker, jurist och publicist, senator 1895–1901.
- 6 juni – Rafael Guízar Valencia, 60, mexikansk romersk-katolsk biskop, helgon.
- 14 juni – Edvard Gylling, 56, finlandssvensk kommunist.
- 15 juni – Ernst Ludwig Kirchner, 58, tysk målare, expressionist.
- 19 juni – Henry W. Keyes, 75, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1917–1919, senator 1919–1937.
- 29 juni – Frederick William Vanderbilt, 82, amerikansk järnvägsmagnat.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 4 juli – Suzanne Lenglen, 39, fransk tennisspelare.
- 24 juli – Obadiah Gardner, 85, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1913.
Augusti
redigera- 4 augusti – Pearl White, 49, amerikansk skådespelare, stumfilmens drottning.
- 6 augusti – Joseph W. Fifer, 97, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1889–1893.
- 16 augusti – Andrej Hlinka, 73, slovakisk katolsk präst och politiker.
- 31 augusti – Joseph M. Devine, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1898–1899.
September
redigera- 10 september – Fredrikke Qvam, 95, norsk kvinnorättskämpe.
- 25 september – Paul Olaf Bodding, 72, norsk missionär.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 5 oktober
- Faustina Kowalska, 33, polsk nunna, helgon (2000).
- Albert Ranft, 79, svensk teaterchef och skådespelare.
- 21 oktober – Henry Heitfeld, 79, amerikansk politiker, senator 1897–1903.
- 24 oktober – Ernst Barlach, 68, tysk skulptör.
November
redigera- 10 november – Kemal Atatürk, 57, turkisk politiker, president, det moderna Turkiets skapare[6].
- 11 november – Josiah O. Wolcott, 61, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1917–1921.
- 16 november – Frank D. Jackson, 84, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1894–1896.
- 20 november
- Maud av Storbritannien, 68, drottning av Norge sedan 1905, gift med Haakon VII.
- Mikito Takayasu, 78, japansk oftalmolog.
- 21 november – Leopold Godowsky, 68, amerikansk pianist.
December
redigera- 24 december – Bruno Taut, 58, tysk arkitekt och stadsplanerare.
- 25 december – Karel Čapek, 48, tjeckisk författare.
- Fysik – Enrico Fermi, Italien
- Kemi – Richard Kuhn, Tyskland
- Medicin – Corneille Heymans, Belgien
- Litteratur – Pearl Buck, USA
- Fred – Internationella Nansen-Institutet
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ Schafranek, Hans (januari 2001). ”Kontingentierte 'Volksfeinde' und 'Agenturarbeit'” (på tyska). Internationale wissenschaftliche Korrespondenz zur Geschichte der deutschen Arbeiterbewegung. Arkiverad från originalet den 26 april 2012. https://web.archive.org/web/20120426002240/http://www.iwk-online.de/2001-1_schafranek.html. Läst 2 januari 2014.
- ^ ”World Statesmen (läst 2 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Finland_prov.html.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Hundra år i Sverige – 1938, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1938, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j k l] 20:e århundrades När Var Hur – 1938, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Faktakalendern 2000 – 1938 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1938, 1999
- ^ Faktakalendern 2000 – 1938 (Sverige), 1999
- ^ [a b] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 111 - Gustaf V 80-årshyllad
- ^ Huldén, Ghita (12 september 2008). ”Saltsjöbadsavtalet - en bakgrund”. Nyheterna.se. http://nyheterna.se/1.626317/2008/09/12/saltsjobadsavtalet_en_bakgrund. Läst 4 juni 2009.
- ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ ”Stockholmskällan”. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=5912. Läst 26 september 2011.
- ^ ”Aftonbladet 12 juni 2005 - Så blir en kvinna desperat”. http://www.aftonbladet.se/kultur/huvudartikel/article292891.ab.
- ^ ”Bokus Victoria”. http://www.bokus.com/newsletters/Pdf/9789174240726.pdf.
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 109 - Gösta Ekmans sista färd
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör 1938.