What do you think?
Rate this book
Mjölkat
"En kille i klassen drog ett skämt om att vi drack mjölken direkt från spenen. Att vi levde på det viset. Som kalvar. Så såg jag mig själv sen. Mjölkstinn raglade jag in på bussen. Munnen fortfarande varm från spenen."
Ellen återvänder till bondgården där hon växte upp. Det är semestertider och de nya ägarna av barndomshemmet visar sig vara bortresta. Hon tar sig in i huset, bara för att se sig om, men så har hon stannat en natt och dagarna i huset blir fler. Vem kan egentligen säga att platsen inte är hennes? Hon har den ju med sig överallt. Korna är borta nu, den lilla gården är nedlagd, men mjölken rinner fortfarande från mungiporna som då hon var barn, gödsellukten sitter i näsan.
Mjölkat är en sinnlig, påtagligt kroppslig roman som rör sig mellan ett nu och ett då, om identifikationen med ett förflutet som man samtidigt gjort allt för att lämna bakom sig.
Ellen återvänder till bondgården där hon växte upp. Det är semestertider och de nya ägarna av barndomshemmet visar sig vara bortresta. Hon tar sig in i huset, bara för att se sig om, men så har hon stannat en natt och dagarna i huset blir fler. Vem kan egentligen säga att platsen inte är hennes? Hon har den ju med sig överallt. Korna är borta nu, den lilla gården är nedlagd, men mjölken rinner fortfarande från mungiporna som då hon var barn, gödsellukten sitter i näsan.
Mjölkat är en sinnlig, påtagligt kroppslig roman som rör sig mellan ett nu och ett då, om identifikationen med ett förflutet som man samtidigt gjort allt för att lämna bakom sig.
142 pages, Hardcover
First published August 10, 2023
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 73 reviews
February 11, 2024
This is a well-written debut novel about a young woman who returns to the farm where she grew up and comes to terms with how different things have become.
February 20, 2024
Ellen har lämnat stan och är tillbaka på barndomsgården från vilken familjen flyttade när hon var sexton. Det har gått femton år och det bor andra där nu som inreder med plastfrukter. Mycket är dock sig likt och för varje objekt ett ilande minne. Den tafatta och vänliga grannpojken Max med mjukisbyxorna bor kvar och klär sig likadant. Det doftar och smakar sur sommar och koskit.
”Vem äger en plats? Vem har tillträde? Är det de som har pengarna eller de som har lagt ner arbetet, grävt dikena och svettats ner i jorden, brutit spetten, skrubbat knäna?”
Det finns en smärta här som klättrar i tarmluddet och försöker få uppmärksamhet. Är det ensambarnets sorgesång om tidens gång? Eller har Ellen dåligt samvete för hur hon nonchalerade Max för att slippa dömas för de brott de båda begick i barndomens domstol eftersom deras föräldrar var bönder. Inte för att hon är nära att be om ursäkt, tvärtom. Medan jag söker efter lidandets uppkomst och försöker förstå mig på Ellen får jag lära mig om mjöldryga, galna kosjuka och annat som relaterar till mjölkning, gödsel och lantbruk.
”Begäret har en elak syster som heter behovet.”
Debutanten Sanna Samuelssons (f 1987) prosa är påhittig, pigg och fräsch som sig bör, men också ojämn och tappar mot slutet. Hon skriver mycket skickligt om sex. Jag har en fin läsupplevelse men tycker att porträttet av huvudpersonen är tecknat med för svag blyerts.
”Tunga av stövlar lögnar vi fram.”
Stötestenen är människans problem med vem hon var som barn och vem hon är nu. I Ellens fall verkar detta försvåra nära relationer. Bokens andra stjärna Diana, har lämnat henne. (Både Ellen och Diana betyder lysande.) Ellen försöker sammanfoga det janusansikte som uppstod i barndomens utanförskap med storstadsmänniskans. Jag skulle gärna läsa mer om hur det går med den saken.
”Vem äger en plats? Vem har tillträde? Är det de som har pengarna eller de som har lagt ner arbetet, grävt dikena och svettats ner i jorden, brutit spetten, skrubbat knäna?”
Det finns en smärta här som klättrar i tarmluddet och försöker få uppmärksamhet. Är det ensambarnets sorgesång om tidens gång? Eller har Ellen dåligt samvete för hur hon nonchalerade Max för att slippa dömas för de brott de båda begick i barndomens domstol eftersom deras föräldrar var bönder. Inte för att hon är nära att be om ursäkt, tvärtom. Medan jag söker efter lidandets uppkomst och försöker förstå mig på Ellen får jag lära mig om mjöldryga, galna kosjuka och annat som relaterar till mjölkning, gödsel och lantbruk.
”Begäret har en elak syster som heter behovet.”
Debutanten Sanna Samuelssons (f 1987) prosa är påhittig, pigg och fräsch som sig bör, men också ojämn och tappar mot slutet. Hon skriver mycket skickligt om sex. Jag har en fin läsupplevelse men tycker att porträttet av huvudpersonen är tecknat med för svag blyerts.
”Tunga av stövlar lögnar vi fram.”
Stötestenen är människans problem med vem hon var som barn och vem hon är nu. I Ellens fall verkar detta försvåra nära relationer. Bokens andra stjärna Diana, har lämnat henne. (Både Ellen och Diana betyder lysande.) Ellen försöker sammanfoga det janusansikte som uppstod i barndomens utanförskap med storstadsmänniskans. Jag skulle gärna läsa mer om hur det går med den saken.
September 4, 2023
Så mycket igenkänning jag känner när jag läser den här boken, då jag själv vuxit upp på bondgård. Allt det vackra som det innebär men också all den stress o maktlöshet som ett litet jordbruk bär med sig. Det känns helt galet att en annan person kan beskriva de känslor och upplevelser jag känt. Trodde länge jag var ensam om detta. Men det visar sig att det är jag inte. Sen språket som boken visar upp, beskrivningar av natur men också om fördomar mot barn som växer upp på landet är spot on.
July 14, 2024
Kunde inte lägga ifrån mig den förutom när ögonlocken var tunga för natten. Vilken bok!
August 5, 2024
En stilsäker debut som inte räds det smärtsamma, illaluktande och blottande. Skildringar av barndom och lantbruk vävs samman med nutidens roller att fylla. Jag gillar hur den vågar vara både uppgiven och politisk.
”Skriker man samtidigt som man sågar så kan man kamouflera sorgen.”
”Skriker man samtidigt som man sågar så kan man kamouflera sorgen.”
October 22, 2023
Sjukt att kunna läsa en så detaljerad beskrivning av ens barndom skriven av någon annan.
September 22, 2024
Tycker om språket. Samuelsson lyckas få fram att allt liksom är vackert och äckligt på samma gång. Dock saknade jag en berättelse på något sätt, fanns inget att följa.
August 25, 2024
urghhh va inte beredd på att jag skulle behöva läsa om mitt eget breakup!!!! (skoja men tydligen verkar jag och ellen dela känsloliv) (ja förutom att hon vill ligga med max). Grinat lite för det och också blivit helt tagen av språket. Otrolig bok!!! Lånade från bibblan men behöver nog köpa den, så mycket jag vill skriva markera komma ihåg.
October 4, 2023
Hade först svårt att förstå de lesbiska inslagen, men även det föll så småningom på plats. Väldigt bra om den tid - och kunskap - som flytt, och om kluvenheten mellan vem man är och vem man var (& borde vara?) Uppe & snuddar vid en 5:a.
October 7, 2023
Klassiskt fall av "hade för höga förväntningar "? Hade väntat mig ett unikt språk - får en bångstyrig text både i utförande och innehåll. Det är snyggt hur kossorna ganska sömlöst återkommer i texten, men jag, kanske med min mer urbana bakgrund, lyckas inte ingjuta tillräckligt mycket mening i den här romanen. Ibland osar det lätt av ordbajs.
September 15, 2023
Kul! Som bonnapojk en del igenkänning, men också en del nytt om såv��l arv, miljö och bara märkligt. Ett uppfriskande språk.
July 1, 2024
Är uppväxt på lantbruk och känner igen mig otroligt mycket i författarens beskrivning av sin uppväxt och känslorna man bär med sig. Vågor av nostalgi, stolthet, sorg och bedrövelse har sköljt över mig. Tacksam för den här boken!
October 15, 2023
En helt okej debut med vissa ljusglimtar som lovar större för framtiden.
July 18, 2024
Äkta skildring om ett underligt skeende. En tjej som flyttar in i sitt gamla barndomshem när familjen är på semester.
November 15, 2023
Mjölk = 2023 års mest använda ord i böckerna jag läst? Höll på att ej läsa av den anledningen MEN i denna bok helt berättigat! Tyckte mycket om. Små anekdoter, fakta om bondliv som små sidospår, vet ej om sanna, hoppas inte.
June 16, 2024
Men asså typ 4,75? Läste ut på en dag, fascinerande och omfattande. Jag kan inte riktigt sätta fingret på den. Så mycket på så få sidor, äcklig och konstig. Lite Moshfegh vibes. Mycket intressant debutroman.
May 18, 2024
Rekommenderas att läsa ute i plantagen med bladlöss på benen och getingar i valfri dryck.
October 31, 2023
Idéen till bokens handling eller röda tråd är riktigt kul (att huvudkaraktären bryter sig in och kvarstannar i sitt barndomshem med de nya innehavarna är på semester) men tycker det hade varit ännu bättre om historien pressats till än mer galenskap/absurditet/märkliga möten. Uppskattade dock verkligen de träffsäkra natur- och gårdsbeskrivningar som väckte liv i egna barndomsminnen samt de politiska observationerna om klass och ägande. Älskar kor.
January 21, 2024
Väldigt fin liten roman om rotlöshet och identitet. Vissa stycken var en kniv i hjärtat av igenkänning. 'Vi var lösa i jorden och ändå så djupt förankrade'.
December 6, 2023
Det bästa var att den var så äcklig! Extremt konkret och förvirrande abstrakt på samma gång. Rekommenderar!
August 5, 2024
Lättläst bok som var mjuk i språket, meningarna gled förbi en efter en. Tyckte mycket om att få en inblick i en värld som på något sätt känns väldigt nära men som jag aldrig upplevt på riktigt. Även om det så klart var tydligt från början att gården inte längre var deras var jag inte riktigt förberedd på utauktioneringen av djuren och maskinerna. Hur ett helt liv mynnar ut i ett "inte lönsamt". Ledsamt är det.
July 16, 2024
”Jag skaffade mig en medgörlig blick och tyst ilska.”
”Jag var inte säker på exakt hur allt hade hänt och det spelade kanske heller ingen roll. Som barn tvingas vi omformulera de vuxnas mytologier, barndomens sagor. Vi vill kasta av oss dem och börja om från början, men tvingas bygga en egen myt och så blir även vi vuxna. Tunga av stövlar lögnar vi fram.”
”Jag var inte säker på exakt hur allt hade hänt och det spelade kanske heller ingen roll. Som barn tvingas vi omformulera de vuxnas mytologier, barndomens sagor. Vi vill kasta av oss dem och börja om från början, men tvingas bygga en egen myt och så blir även vi vuxna. Tunga av stövlar lögnar vi fram.”
December 17, 2023
Fantastisk debut. Fint språk med många liknelser. Informativ om lantbruk och mjölkkossors liv och hur vi brukar (och utnyttjar) djuren. Väcker många tankar om ursprung och ens plats i världen. Lite sorglig.
July 27, 2024
Extremt stilsäker debut med klart och okonstlat men ändå poetiskt språk. Om Ellen som återvänder till sitt barndomshem när ägarna är bortresta men även om jordbruket idag och förr beskrivet på ett intressant sätt med tillbakahållen humor. Stor läsupplevelse!
July 28, 2024
En helt ok bok. En mycket bra start och hoppas på framtida böcker från henne. Hon beskriver otroligt bra. Ibland en hel del ordbajseri men jag har överseende. Att folk skriver att den är äcklig förstår jag inte. Tycker den är snyggt ihopknuten med det lesbiska, biologin och naturen.
September 6, 2024
Krass, sorglig och fin. Mycket rymdes inom dessa 142 sidor, och det var precis lagom.
”Begäret har en elak syster som heter behovet��
”Begäret har en elak syster som heter behovet��
February 26, 2024
Jättejättebra. Det är sommar i city, svetten samlas i hårfästet och rinner längs med benen. Ellen tar bilen ut till bondgården där hon växte upp, platsen hennes föräldrar tvingades sälja. Här bor någon annan nu, men extranyckeln ligger kvar under samma kruka som vanligt. Hon tänkte bara stanna någon timme men minnena håller henne kvar och dagarna går.
Otroligt språk, så sinnligt. På 140 sidor vävs en hel berättelse ihop, texten är lättläst och samtidigt öppen för tolkning. Att vända hem och inse att även det är borta, att lämna landet för stan, småböndernas slit, jorden som förpliktigar, att ge upp ett arv och ett kall, grannpojken Max som är den som blev kvar, industriellt rationellt jordbruk och Ellen som kan varenda växts namn och vet exakt hur havren böjer sig när den är redo att skördas. Kärleken till Diana som lämnat Ellen, sorgen över ett avslut eller flera.
Otroligt språk, så sinnligt. På 140 sidor vävs en hel berättelse ihop, texten är lättläst och samtidigt öppen för tolkning. Att vända hem och inse att även det är borta, att lämna landet för stan, småböndernas slit, jorden som förpliktigar, att ge upp ett arv och ett kall, grannpojken Max som är den som blev kvar, industriellt rationellt jordbruk och Ellen som kan varenda växts namn och vet exakt hur havren böjer sig när den är redo att skördas. Kärleken till Diana som lämnat Ellen, sorgen över ett avslut eller flera.
February 7, 2024
Seg start som utkristalliseras till ett vackert språk drypande av mjölk med inslag av fakta om mjölkböndernas ändrade arbets- och levnadsvillkor. Fick nya insikter om industrin och om självbilden hos en som växer upp på bondgård. Fin skildring av hur ett kapitel i böndernas historia går i graven utan att för den sakens skull vara nostalgisk.
Displaying 1 - 30 of 73 reviews