Hoppa till innehållet

Lista över Kievrus regenter

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Regenter av Kievriket)

Detta är en lista över regenter över Kievrus eller Rutenien, även kallat "rusernas land", som räknar sitt tillblivande till Rurik.

Rikets historia i korthet

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Kievrus.

Rurik etablerade sitt rike i Novgorod (Holmgård) som befolkades av finska och slaviska folk, men inom några decennier flyttades huvudstaden söderut till Kiev. Sedan växte riket och Svjatoslav I lade hela riket under Kievs tron, men från rådslaget i Ljubetsj (en) 1097 delades det upp i vasallstater, i regel under rurikdynastins stormän.

Under Vladimir Is regering (980–1015) började Rutenien kristnas. Denne var den förste fursten som blivit kristen, med undantag för Olga, som ett halvsekel tidigare mötte motstånd bland de hedniska undersåtarna.

Kievriket under medeltiden var grunden till vad som långt senare skulle bli nationen Ukraina, och rutenskan, fornöstslaviskan utvecklades till ukrainska, belarusiska etc. Titeln för de flesta av Kievrikets härskare var Velikij Knjaz, dvs. storfurste. Iziaslav I var den förste att kalla sig kung, och fick en kungakrona av påven Gregorius VII cirka 1076.

Mstislav I (1076–1132), var den siste storfursten av det enade Kievriket, och andra delar av riket började komma utanför Kievs direkta kontroll, även om många furstendömen styrdes av rurikdynastins män, men de hade interna konflikter och krig som ledde till många tronskiften. Speciellt kan nämnas den sekellånga konflikten som uppkom mellan Svjatoslav II:s son Oleg I av Tjernigov och kusinen Vladimir II Monomach och deras avkomlingar. Den försökte man lösa vid det stora rådslaget i Ljubetsj 1097, med uppdelning av riket inom familjen. Kievrikets statsbildning kom att drabbas väldigt hårt av mongolernas härjningar 1240 och var vasallstat till Gyllene horden 1240–1362.

Gyllene Horden lät staden Moskva slippa lindrigare undan, vilket fick ett uppsving på 1200-talet och i samarbete med mongolerna. Från 1283 blev Moskvariket ett furstendöme, storfurstendöme och tsardöme med regenter av rurikdynastin till 1598, för att 1721 få namnet Ryska imperiet (ryska:Российская империя) av Peter I som ville uppvisa banden till Kievriket (ukrainska: Київська Русь - Kijivska Rus ryska:Киевская Русь - Kievskaja Rus). Historiografin i Ryssland och Ukraina är inte enig om huruvida Ryssland verkligen kan datera sin historia tillbaka till Kievriket. Dock ska Moskva varit grundat av furst Jurij Dolgorukij (ca 1090–1157) som regerade i Rostov-Suzdal, son till Kievs furst Vladimir II Monomach. Jurijs son proklamerade storfurstendömet Vladimir-Suzdal. Jurijs sonsonsson Alexander Nevskij gav Moskva som ett arv till Daniel I (1261–1303) från 1283. Moskvariket under rurikdynastin annekterade med tiden de flesta av rusernas områden och utropade Tsarryssland 1547, som "ledare för alla ruser".

Omkring 1321 erövrades Kiev av Storfurstendömet Litauen, den siste av rurikdynastin, Stanislav of Kiev, gick i exil, och Kievs regenter var helt underställda Polsk-litauiska samväldet i flera sekler, till Polens delningar från 1772. I Litauisk historieskrivning nämns slaget vid floden Irpin (en) som avgörande, men dess historicitet är ifrågasatt.

Relation till Norden

[redigera | redigera wikitext]

Somliga historiker vill ange Kievs början genom khazarerna eller magyarerna medan andra håller sig till rurikdynastin, härstammande från Rurik (Rørikr). Samtida Ludvig den fromme (778–840) av Akvitanien och Frankerriket angav att ruserna var "svenska" (eos gentis esse Sueonum, "... detta folk är svear").

Banden med vikingarna och Norden kvarstod länge, även om man gifte in sig i de slaviska ätterna och talade deras språk, rutenska. Det vanliga furstenamnet Vladimir/Volodymyr motsvarar nordiska Valdemar, i bruk på bägge platser under tidig medeltid. Jaroslav den vise (i Sverige kallad Jarisleif) gifte sig med Ingegerd Olofsdotter av Sverige, dotter till Olof Skötkonung och slaviska Estrid av obotriterna. Jaroslav gav asyl åt Olof den helige och bjöd in Harald Hårdråde som äktade Jaroslavs dotter Elisabet av Kiev. Även Olav Tryggvason och Magnus I av Norge sökte tillflykt i Rutenien, i Novgorod. Enligt Adam av Bremen blev Anund Gårdske av ruserna i Kiev cirka 1070 vald till kung av Sverige, men avsatt genom omröstning bland svearna eftersom han vägrade delta i kungens traditionella avgudaoffer vid templet i Uppsala, ett öde som även beföll Inge den äldre 1084. Vladimir II Monomach gifte sig med Gytha av England (ca 1055–ca 1100), dotter till Englands danskättade anglosaxiske kung Harald Godwinson av huset Wessex. Mor till Valdemar den store (1131–1182) av Danmark var Ingeborg av Kiev, dotter till Vladimir II Monomachs son Mstislav I och Kristina Ingesdotter, dotter till Inge Stenkilsson och Helena av Östergötland.

Not: många årtal och andra uppgifter är osäkra på grund av bristfällig och motsägande dokumentation, och personer kan saknas eller vara påhittade av äldre tiders historiker, som vanligt är med beskrivning av forntida hjältekungar. Det lär ha funnits kungar i Kiev redan på 300-talet.

Namn Regeringstid Levnadstid

Furstar av Novogorod

[redigera | redigera wikitext]
Rurik 862879 cirka 800879
Oleg (Helge) 879912 död 912
Igor I 912945 cirka 877945
Olga (Helga) 945963 881969
Svjatoslav I 963972 cirka 945972
Jaropolk I 972980 cirka 958–980
Vladimir I 9801015 cirka 9561015
Svjatopolk I 10151019 cirka 9801019
Jaroslav den vise 10161054 cirka 9781054
Iziaslav I 105468, 106973,
10761078
10241078
Vseslav 10681069 1039–1101
Oleg av Novgorod eller Iziaslav I 10691076
Svjatoslav II 10731076 1027–1076
Vsevolod I 10761093 1030–1093
Svjatopolk II av Kiev 10931113 1050–1113
Vladimir II Monomach 11131125 1053–1125
Mstislav I 11251132 1076–1132
Jaropolk II 11321139 1082–1139
Vsevolod II son till Oleg I av Tjernigov 11391146 1104–1146
Igor II av Kiev son till Oleg I av Tjernigov 11461147 ?–1147
Izjaslav II av Kiev 11461149, 11511154 cirka 1097–1154
Jurij Dolgorukij av Kiev 1149–1151, 11551157 cirka 1090–1157
Izjaslav III av Kiev 1154–1155,
11571158, 1162
?–1162
Rostislav I av Kiev 1154, 11591167 ?–1167
Mstislav II av Novgorod 11671169 ?–1172
Gleb av Kiev 11691171 ?–1171
Vladimir III Mstislavitj 11711171 ?–1173
Mikael I av Kiev 11711171 ?–1176
Roman I av Kiev 11711173, 11751177 ?–1180
Rurik II av Kiev, bror till Roman I, även samregerande 1173, 1180–1182,
1194–1202, 1207–1210
?–1215
Vsevolod III av Kiev 1173 ?–1212
Svjatoslav III av Kiev 117780, 118294 ?–1194
Igor III av Kiev, son till Jaroslav II 1202, 1212–1214 ?–?
Roman II av Kiev 12031205 ?–1205
Rostislav II av Kiev 12041206 ?–1214
Vsevolod IV av Kiev 1207, 12101212 cirka 1164–1212
Mstislav III av Kiev 12141223 ?–1223
Vladimir III av Kiev (Vladimir IV Rurikovitj) 12231235 ?–1239
Izjaslav IV av Kiev 12351236 1186–?
Jaroslav III (Jaroslav II av Vladimir-Suzdal) 12361238, 12431246 1191–1246
Michael II (Mikael av Tjernigov), son till Vsevolod IV 12381239, 12411243 1185–1246
Rostislav III av Kiev, son till Michael II 1239–1239 1210–1262
Daniel av Kiev, son till Roman II 1239–1240 1201–1264
Alexander Nevskij av Novgorod cirka 12461263 1220–1263
Jaroslav IV (Jaroslav av Tver), Alexanders bror 1263–1271 1230–1271
Lev, son till Daniel av Galitsj 1271–1301 1228–1301
Vladimir-Ivan Ivanovitj 1301–?
Stanislav Ivanovitj ?–1321


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]