183. jaktflygdivisionen: Skillnad mellan sidversioner
Joshua06 (Diskussion | Bidrag) mindre omarbetning |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
Rad 152: | Rad 152: | ||
==Externa länkar== |
==Externa länkar== |
||
{{commonscat|F 18 Tullinge|Södertörns flygflottilj}} |
{{commonscat|F 18 Tullinge|Södertörns flygflottilj}} |
||
{{Svenska flygdivisioner}} |
{{Svenska flygdivisioner}} |
Nuvarande version från 16 juni 2024 kl. 15.18
183. jaktflygdivisionen (Rudolf Gul) | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | 183. jaktflygdivisionen |
Datum | 1948–1973 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Flygvapnet |
Typ | Jaktflygdivision |
Roll | Jaktflyg |
Del av | Södertörns flygflottilj |
Storlek | Flygdivision |
Högkvarter | Tullinge flygplats |
Förläggningsort | Tullinge |
Smeknamn | Rudolf Gul |
Befälhavare | |
Divisionschef | Peter Forssman [a] |
Tjänstetecken | |
Sköldemärken | |
Flygplan | |
Jaktflygplan | J 22, J 28B/C, J 34, J 35B |
183. jaktflygdivisionen även känd som Rudolf Gul var en jaktflygdivision inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1948–1973. Divisionen var baserad på Tullinge flygplats sydväst om Stockholm.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Rudolf Gul var 3. divisionen vid Södertörns flygflottilj (F 18), eller 183. jaktflygdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades den 1 oktober 1948, och beväpnades till en början med J 22.[2] Ett flygplan som flögs fram till 1950, då flottiljens samtliga divisioner tog steget in i den så kallade jetåldern, genom en ombeväpningen till J 28B Vampire.[2] Vampire blev kortvarig vid divisionen, då den redan 1956 ersattes av J 34 Hunter.[2] År 1963 omskolades och ombeväpnas divisionen till J 35B Draken.[2] I slutet av 1960-talet planerades att divisionen skulle tillföras J 35F. Någon ombeväpning blev det aldrig, utan divisionen upplöstes och utgick ur krigsorganisationen från och med den 31 december 1973.[2] Från den 1 januari 1974 övergick delar av divisionens personal till Bleking flygflottilj (F 17). Divisionens sista chef blev Peter Forssman.[3]
Materiel vid förbandet
[redigera | redigera wikitext]
Jaktflygplan
|
|
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]Divisionschefer vid 183. jaktflygdivisionen (Rudolf Gul) åren 1948–1973.
- 1948–19??: Waldemar Hessle
- 19??–19??: ?
- 19??–1973: Peter Forssman
Anropssignal, beteckning och förläggning
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
J 22 (1948–1950).
-
J 28 Vampire (1950–1956).
-
J 34 Hunter (1956–1962).
-
J 35 Draken (1962–1973).
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Peter Forssman blev divisionens sista chef.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Braunstein (2005), s. 115-118
- ^ [a b c d e] Åshage (2011), s. 334
- ^ *”F18-kamraten nr 36 – december 2007”. f18.se. http://www.f18.se/joomla/images/stories/tidningen/tidning_nr_36v2.pdf. Läst 17 januari 2016.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8
- Norrbohm, Gösta; Bertil Skogsberg (1985). Flygande högvakt: Om en flygflottilj : F 18. Mjölby: Flygvapnet Södertörnsskolor. ISBN 91-86224-08-5
- Åshage Jarl, red (2011). Sjunde jaktflottiljen: F 18 - en nedlagd flygflottilj. [Tullinge]: Norlén & Slottner. Libris 12306331
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Södertörns flygflottilj.
|
|